Chrille fyller år!

Chrille fyllde år i fredags och vi firade det redan på morgonen med fina ljus på en liten citrontårta.

Jag fick ett telefonsamtal senare på dagen och man frågade då mig, -'Mrs Engstrom, are you aware that today is your husband's birthday'. Det var från personalen på Shangri-La som också ville uppmärksamma Chrilles födelsedag. De kom upp med en tårta på kvällen och rev dessutom av hela Happy Birthday.

Tårtan var riktigt god också - den smakade lite som svensk drömrulltårta. 

Ett större firande får skjutas på framtiden. Vi måste alla bli lite mer krya först.

På lördagsmorgonen spelade Hugo en fotbollsmatch. Han har blivit inbjuden till ett vuxenlag - bestående av några lärare bland annat, som spelar i en liga här just nu. Det var mycket kul att se matchen - speciellt då Hugos målvakt ropade på Hugo hela tiden. Man hörde hans namn konstant och det var bara i positiva ordalag.

Vi har nu lämnat tillbaka nycklarna till huset och är så oerhört glada att vi inte bor där längre. Det är fler och längre elavbrott här just nu än någonsin tidigare. Vi har rekordvärme och då räcker inte elen till - trots att det bara är lite mer än 30% av Myanmars invånare som har tillgång till elektricitet. 

Enligt en artikel i Myanmar Times idag börjar folk bli riktigt upprörda över att det vissa dagar knappt finns någon el alls. Det är ju fullt förståeligt då vi har temperaturer runt 40 grader på dagarna just nu. Det har haglat oerhört på andra ställen i Myanmar de senaste dagarna, men i Yangon är det torrare än torrt.

På gamla goda Shangri-La fungerar elen i alla fall. Det är ljuvligt!

Allt är på plats nu och alla kartonger är uppackade - jag slet som ett djur hela förra veckan. Det är så skönt att flytten äntligen är klar. Jag hyrde en lokal flyttfirma för att hjälpa mig med möblerna och det gick över förväntan bra trots att killarna inte hade några som helst kartonger eller filtar att skydda möblerna med under transport. Jag fick offra några kuddar och handdukar istället.

Jag är så nöjd att jag lyckades att klämma in alla tre kinaskåp i vardagsrummet. Det blåa och det svarta syns på bilden nedan. Även bäddsoffan från hallen fick ställas in här. 

Det röda skåpet fick plats vid matbordet.

Jag var lite rädd att man inte skulle få upp vår stora skohylla i hissen, men det gick. Pust - vi behöver varenda hyllmeter vi kan få.

Köket är inte stort, men så bra i jämförelse med vad vi har haft hittills. Vi har till och med en diskmaskin! Och arbetsytor.

Jag har också lyckats att få in några förvaringshyllor i tvättstugan som ligger alldeles innanför köket.

Även det lilla rummet som är avsett för en maid, har hos oss blivit förvaringsyta.

I hallen finns numera byråar istället för bäddsoffan. Även ett skrivbord från Saras rum fick flyttas ut hit då hon behövde plats för en byrå i sitt rum också.

Idag kunde jag kosta på mig att ligga och läsa en stund vid poolen. Kunde då inte låta bli att ta en bild som tydligen ska reta gallfeber på folk om man postar den på Facebook. En bild på knän vid pool tillhör det som folk ogillar allra mest.

Semester på the Island of Gods

Vi landade på Bali - the Island of Gods, i tisdags och har njutit av några stilla och ursköna dagar på denna härliga ö. En mer stillsam semester var det länge sen vi hade och det berodde på att vi inte var riktigt krya. Hugo var den ende som inte snorade eller hostade. Eller hade värmeutslag.

De första tre nätterna bodde vi på Padma Resort på Legian beach. Ett stort och fint ställe som var ganska så tomt nu under lågsäsongen.

 De balinesiska ekorrarna finns på alla större hotell på ön.

Ingen trängsel alls bland solstolarna.

Det är så skönt med semester och bad!

Även om det regnar lite - det är ju så varmt ändå.

Sara föreslog att vi skulle äta nalu bowls till lunch en av dagarna. Hon hade spanat in de hawaiianska godsakerna på internet.

En nalu bowl är en uppoppad variant på fil och müsli - en mycket godare sådan dock. Istället för fil får man en smoothieliknande historia. Urgott och nyttigt. Och oerhört fräscht.

 En av dagarna ville barnen studsa så vi åkte till Bounce.

Kul och tröttsamt. Vi vuxna bowlade under tiden och jag spelade min bästa runda någonsin. Himla kul!

Vi besökte några av våra favoritrestauranger också. La Lucciola till exempel....

 ....och nedanstående....

...som är Potato Head så klart. Vi åt då middag tillsammans med Tanya - som jag känner från tantresan i december, och hennes familj. Hennes äldste son Sascha spelar basket med Hugo så barnen kände varandra också.

De tre sista nätterna tog vi in på ett charmigt litet ställe i Seminyak - Blue Karma Resort, som kändes mycket genuint och balinesiskt.

Mycket trevlig restaurang hade de också med fem olika frukostar att välja på  - jag tyckte den indonesiska med fried rice var god, medan Chrilles gillade den libanesiska med hoummus bland annat. Chrille har dessutom fått en ny brödfavorit - pumpernickel. Tänk att han skulle åka ända till Bali för att upptäcka det.

Två fräscha lunchsallader åt vi på hotellet en av dagarna - en thaisallad med pomelo och en indonesisk variant med färsk riven kokos. 

Vi hade en egen liten pool också.

Sista dagen tänkte vi åka till en beachklubb längst söderut på Bali, vid Uluwatu. Men eftersom det var en söndag var det knökfullt där - det fanns varken solstolar eller bord i restaurangen lediga. Det var så synd för stranden där såg så fin ut. Vi åkte då till Nikki Beach istället och hann med de sista 40 minuterna på deras söndagsbrunch.

Sen var det horisontalläge.

Underbart med havsbad. För barnen detta den enda gången på semestern som de var vid havet. Jag å andra sidan har tagit dopp varje morgon och det har varit ljuvligt.

Jakan igen

Så är några dagar i Jakarta till ända. Tiden går ju alltid alldeles för fort när man har kul.

  

Jag bodde hemma hos Birgitta de första två nätterna innan resten av familjen kom. Då tog vi in på gamla goda Kristal igen. 

Redan första dagen blev det golf - med Birgitta, Mari och Lotta ute på den fina Emeralda-banan. Jag fick storstryk av Figgan i golf men njöt trots det av sällskapet och nasi gorengen till lunch efteråt.

På kvällen blev det middag på Le Quartier med bokklubben. Så himla roligt att så många dök upp. Det blev en urtrevlig kväll.

Jag hann även med en lunch hemma hos Gitte och Kenneth samt träffade både Mari och Birgitta flera gånger. Det blev även en middag med Jenny eftersom hon också var tillbaka i stan denna vecka vilket var en kul överraskning. Sen blev det en massa shopping både med Birgitta och med barnen som båda hittade och köpte flera bra saker.

Som alltid när man är i Jakarta har alla i familjen varsitt schema så vi ses nästan aldrig. Barnen har hängt med sina kompisar nonstop. Vi får umgås mer nu när vi åker till Bali.

Sista natten i huset

Nu har jag sovit i huset för sista gången. Framöver kommer jag att vakna upp till denna vackra utsikt från den elfte våningen. Det är Kandawgyi-sjön man ser, som är den mindre av de två - av engelsmännen, anlagda sjöarna i stan. Tydligen kunde man bada i dem för 30-40 år sedan, men det är historia. Idag är vattnet alltför förorenat.

Vårt vardagsrum är stort. Jag kommer att ställa in våra tre kinesiska byråar här också. Annars har jag nu kört över alla våra kläder och en massa grejer - fick kämpa som ett djur i hettan hela måndagen och tisdagen. Det fick även alla bell boys på nya stället göra. Det blev många vändor med bagagevagnarna för dem.

Barnens sovrum är inte så stora tyvärr och vi har fått rensa friskt bland kläder och annat.

Ett plus i denna lägenhet är att det finns en stor hall med skrivbord och bäddsoffa.

Chrille och barnen har två nätter kvar i huset. Sen blir det semester för oss alla innan vi flyttar in på nya stället. Jag drar till Jakan idag och ska bland annat spela golf med mina älsklingar Birgitta och Mari samt träffa bokklubbsgänget.

Jag kommer inte att sakna någonting alls med huset. Det bästa med det är nog grannens magnifika mangoträd. Mangosäsongen börjar snart ser man.

Jag sa även hej då till vår hemhjälp Soe Soe. Hon blev så ledsen...jag trodde att jag hade fixat ett jobb till henne men det paret valde att anställa någon annan. Hoppas att det löser sig för henne med nytt jobb snart.