onsdag 30 november 2016

Morgonvrål

Snart är julen här och det känner vi av även här i Yangon. En stor och ståtlig gran såg vi på Park Royal Hotel i fredags där vi var och träffade några kompisar. 
Sara har börjat julpynta hemma också - hon fick upp granen men tröttnade ganska snabbt efter att ha hängt upp ett mindre antal kulor. Vi lyckades inte ens att få fram adventsljusstaken i tid i år...vi får skämmas!
Idag hade vi dock planerat att baka lussebullar, men tyvärr fanns det ingen jäst i affären.


Sara och jag besökte SOS i helgen. Hon stukade sin fot för ett par veckor sedan och svullnaden sitter fortfarande i - hon är så uttråkad nu när hon inte har fått vara med och sporta på ett bra tag. Hennes tränare rekommenderade att vi skulle åka in och röntga då hon fortfarande har lite ont. Inga brott eller sprickor såg doktorn och ordinerade stödförband och ytterligare vila.


Vi såg en underbar fjäril - modell större, på Pearl Condo senare.


Söndagslunch åt vi som vanligt på Gekko. Och kors i taket - båda barnen var med denna gång.



Det godaste de har är nog popcorn-shrimpsen. Och deras gyoza.


Chrille är på affärsresa i Doha hela denna vecka och vi håller ställningarna här hemma som vanligt. Barnen pluggar oerhört mycket. 
Jag och Mia arrangerade tisdagens utflykt med Yangon Newcomers. Vi besökte Shwedagon-pagodan och hade med Elina som guide. Vi började med en god dimsum-frukost på Signature och promenerade sedan bort till pagodan. På vägen såg vi att man helt förstört Louises absoluta favorithus här i Yangon. Man har målat det tidigare vita huset knallgrönt. Hur kan man göra så?


Det tar cirka en halvtimme att promenera bort till pagodan från vår lägenhet.


Hundar, hundar - överallt dessa stackars hundar. De bara förökar sig hela tiden. Den lilla mörka krabaten på bilden nedan blir nog inte långlivad - hans ena ben var helt missbildat. Stackars liten. Man har startat hundsteriliseringsprogram i stan men det lär dröja innan man får ner antalet jyckar. 


Vi gick in genom den östra entrén och fick veta att det är precis det man ska göra. Den östra är bra eftersom solen ju går upp i öster. Genom den västra går ondskan in tydligen.



Det är så otroligt mycket mer givande att besöka dessa ställen med en kunnig guide. Elina har bott i Asien i över 20 år och är oerhört intresserad av historia. Hon utbildar även lokala guider här.


Solen stod högt på himlen och vi var tvungna att vila benen emellanåt. Vi har haft några små explosioner här i stan på sistone och därför hade man förbjudit besökare att ha med sig vattenflaskor in på området. Jag tyckte riktigt synd om Elina som pratade i över två timmar.


Detta är sol- och måntemplet. Solen symboliseras av en påfågel och månen av en hare. Påfågeln fanns förut på Burmas flagga, men militärregimen ändrade den och numera ståtar en stor gul stjärna mitt på landets flagga. Det är kanske därför som Aung San Suu Kyis parti har en påfågel på sin flagga.


Vackra offergåvor.


Mindre vackert var innehållet i kastrullen nedan. Det var en soppa som serverades på en privat tillställning på området och man hade till och med fått upp ett provisoriskt kök mellan heligheterna.


Det finns så många legender om denna pagoda, men ingenting kan tyvärr bevisas. Det är tydligen förbjudet att gräva och undersöka. Man påstår sig ha reliker från de fyra senaste Buddhorna. Det finns ganska många Buddhor fick jag lära mig i tisdags - hela 29 namngivna vilket jag inte hade någon aning om. Varje Buddha regerar i ungefär 5000 år - Siddharta Gautama som var den sista levande Buddhan levde ju för 2500 år sedan. Så nästa Buddha borde därför väntas om sisådär 2500 år.



Elina visade flera antika bilder på pagodan och man såg vilken skillnad det var mot dagens enorma område. Man bygger ständigt nya saker runtomkring den ursprungliga stupan. Inget bevaras så som det en gång har varit. Bilden nedan har tagits av en tysk fotograf, Philip Adolpfe Klier, som var verksam här i slutet av 1800-talet samt i början av 1900-talet.

 

Pilgrimer.


Idag står det i tidningen att man har fått tag på en person som man tror ligger bakom explosionerna. Man vill dock inte ge några andra upplysningar om detta ännu. Explosionerna har vart små och ingen har skadats svårt lyckligtvis (vad jag vet). Det small till exempel vid en liten supermarket bara någon kilometer söder om vår lägenhet förra söndagen. Vi tyckte då att vi hörde något och jag promenerade för säkerhets skull förbi denna supermarket samma dag....

Något annat som Chrille har hört är rytanden tidigt på mornarna. Rangoon Zoo ligger i kvarteret bredvid och imorse hörde jag det också! Så häftigt. Flera riktigt höga rytanden och vrål. Vi måste gå dit och spana in lejonen och tigrarna.

torsdag 24 november 2016

Välgörenhetsgala och goda wontons

I söndags var Chrille och Hugo på bio och såg Doctor Strange. Jag promenerade ner till stan och mötte upp dem efter filmen och vi vandrade i det vackra kvällsljuset bort till en nyöppnad restaurang.


Vi gick en bit i alla fall. Sen ville grabbarna ta en taxi sista biten. Slöhögarna.


Jag hade läst en recension om att denna restaurang hade stans bästa xiao long bao och vi höll med. Kvällens godaste rätt var dock chili wonton noodles. Vi fick ta in en extra portion av dessa.


 I tisdags fick jag följa med Ardy på en flott galamiddag eftersom hennes make var ute och reste. Det var ett stort välgörenhetsarrangemang och det serverades en fyrarättersmiddag på hotell Chatriums tjusiga poolområde. Music for Myamar hette det mycket trevliga evenemanget.


En violinist och en pianist underhöll under middagen.


Sen var det fashion show där flera av modellerna var expatfruar.


Vi fick även se nytt mode för den burmesiske mannen och var tvungna att hålla oss för skratt några gånger när grabbarna passerade vårt bord. Som Ardy sa - en del såg ut att jobba som road workers i sina grälla färger och stora mönster. Vi fick se burmesiska festkläder för kvinnor också, men de kom tyvärr inte med på bild. Där fanns det flera oerhört vackra kreationer.


Idag är det en ledig dag här eftersom man firar nationaldag. Barnen är även lediga imorgon fredag och jag hade egentligen velat passa på att åka till beachen nu när det är långhelg och allt. Tyvärr fick jag inte med mig någon annan i familjen. Barnen vill bara ta det lugnt och vara med sina vänner så Chrille och jag fick luncha på egen hand idag. 
Vi åkte till Shwe Sa Bwe som är en restaurangskola för studenter som inte har råd att gå en utbildning någon annanstans. De tjänar ingenting under det året som de jobbar och lär sig restaurangarbetet så man måste ge dem en del dricks. Jag har hört att studenter från tidigare år har alla fått bra jobb. Restaurangen drivs av en fransyska och tyvärr så var vi de enda gästerna där. Hoppas nu att de inte måste stänga detta härliga ställe - det är annars en hel del restauranger som inte går runt och går omkull bara några månader efter att de öppnar. Det finns inte ett tillräckligt stort underlag för alla dessa trevliga ställen. Antalet expats är för litet och burmeserna tycker att de flesta av dessa restauranger är för dyra. Medelklassen är inte så stor här ännu.


Vi åt en fin tvårätterslunch och delade sen på Chrilles favoritefterrätt - profiteroles.


Det har nu slutat att regna och vi har fått det betydligt svalare och skönare. Det är bara 19-20 grader på mornarna nu. Nästan lite kallt.

onsdag 16 november 2016

En salig pytt

Den bästa hårtvätten i stan får man på Shunji Matsuo - en salong som nyligen öppnat här i stan. Den är dyr i jämförelse med de andra, mer lokala ställena, men så värd merkostnaden. I hårtvätten ingår en ljuvlig huvudmassage och man lyckas nästan somna då det tar uppemot en halvtimme att få håret rent. Detta kan jämföras med snabbtvätten i Sverige i somras som knappt tog 30 sekunder. Jag var lite undrade till om de verkligen fick håret rent efter bara en schamponering. 


Stylisterna är från Singapore (eller Japan ursprungligen tror jag) och turas om att arbeta här två veckor i taget. Första gången jag var där och skulle färga håret fick jag veta att de bara hade asiatiska färger. Oj då, tänkte jag med mitt tunna västerländska hår, jag skulle kanske inte tåla dessa. Men jag fick reda på att färgerna var mycket milda och att det var kulörerna som var asiatiska vilket jag såg senare i färgkartan - det var mycket svart blandat med rosa, orange, grönt och blått. Och jag kom ut med orange hår....lysande orange. Gången därefter lyckades frisören blanda färgen bättre.


I lördags spelade vi golftävling igen. Jag i det blåa gänget denna gång. Vi lyckades inte något vidare tyvärr....


...men jag fick ett specialpris trots det....jag hade nämligen lyckats med konststycket att svinga min järn-femma upp i ett träd. Jag tappade greppet då jag skulle slå ut på en par trea och såg till min fasa klubban snurra uppe i luften ovanför mina medspelare och flera caddies...jag hade tur att den inte träffade någon av dem utan la sig tillrätta uppe i ett träd. Tur som en tok hade jag dessutom då det fanns en liten flod bakom som klubban lika gärna hade kunnat hamna i.


En kille från gänget bakom kom till min räddning och klättrade upp i trädet. Det var ganska så högt så tur var att han var ung och stark i benen. För dem som undrar kan jag berätta att bollen låg vid greenkanten. Inte så pjåkigt med andra ord.


En härlig runda trots hettan. Det har nästan helt slutat att regna nu och vi har det rejält varmt - upp emot 35 grader mitt på dagen.


I söndags testade vi en ny indisk restaurang. Jag hade läst en recension i tidningen där man gav den ett riktigt högt betyg och skrev att det enda som var fel med denna restaurang var namnet. Det kan ju kanske hålla med om - en indisk restaurang som inte ligger vid något vatten och heter The Marina. Maten var sydindisk och urgod så dit ska vi gå fler gånger. Vi åt bland annat Chrilles nya favorit - barbeque king fish.


Det var ledigt även i måndags så Chrille och jag spelade golf igen. Ute på niohålsbanan vid Star City denna gång. Mycket varmt även då.


Vi tog även kort på jättemånen som inte var speciellt stor när vi tittade ut.


Jag gjorde pyttipanna i förra veckan också. I Sverige brukar jag köpa någon av Felix alla varianter, men här måste man göra allt från scratch. Det tar därför sin tid. Jag gjorde en jättesats trodde jag, men ungarna slukade i princip allt under en enda sittning. Stackars Chrille fick inte ens smaka så jag måste nog göra en ny pytt snart igen.

onsdag 9 november 2016

Fotbollsbilder från KL

En endaste bild från senaste helgens fotbollsturnering på Sara har jag fått tag på.


Laddade ner desto fler bilder från Facebook på lille Hugge.