Jag har glömt bort att blogga på ett tag och har nu nästan två veckor att ta igen. Börjar med att lägga upp bilder på barnen från deras prom.
Sara och några av hennes kompisar hade varit hos frissan innan och fått håret uppsatt, men hon var så missnöjd med resultatet att hon gjorde om frisyren när hon hon kom hem.
Sista skoldagen för denna termin var i onsdags. Sara var lite olycklig över att inte veta om hon ska komma tillbaka till alla kompisar i augusti eller inte. Ska jag säga hej då till alla eller inte, frågade hon mig. Vi vet nämligen fortfarande inte om vi ska vara kvar i Yangon efter sommaren. För några veckor sedan bestämde vi oss för att flytta hem till Sverige igen, men i skrivande stund är läget lite mer komplicerat. Jag hoppas för allas vår skull att det snart skall klarna.
I tisdags var vi föräldrar inbjudna till en prisutdelningsceremoni. Man delade ut priser för bästa prestation och bästa förbättring i varje ämne och årskurs. Sara var uppe och fick pris två gånger.
Hon fick ett pris för bästa prestation i gympa....
...och något mer oväntat för bästa förbättring i franska. Hon höjde sitt franskabetyg från en femma till en sexa såg vi sen i betyget. Hugo missade hela ceremonin eftersom han var hemma och var sjuk. Han har varit dålig i snart två veckor och är fortfarande väldigt svag. Han har inte många andra symptom förutom feber - enligt doktorn är detta bara en vanlig virusinfektion och inget att oroa sig för. Det är som vanligt mycket virusar och annan skit i luften så här vid årstidsväxling och många är sjuka här just nu. Han missade därför att hämta ut sitt pris för bästa förbättring i kemi. Hugos terminsbetyg - om man får skryta lite, var annars helt fantastiskt. Han fick en sjua i matte bland annat vilket är helt otroligt.
Jag har gått tillbaka till min lokala frissa som har flyttat in i ett nytt hus som ligger bara ett stenkast bort från våra gamla kvarter. Självklart kom några vildhundar från vår gamla gata fram till mig och såg ilskna ut.
Vildhundarna i Yangon blir annars bara fler och fler. Förr om åren dödade man av jyckarna flera gånger på år genom att lägga ut förgiftad mat. Många tycker dock att detta är för grymt och man har försökt att introducera sterilisering istället vilket i sin tur har visat sig vara för dyrt och omfattande. Så antalet hundar i stan ökar lavinartat och med detta ökar även antalet barn och vuxna som blir hundbitna. Jag älskar ju hundar, men dessa sjuka och eländiga jyckar är verkligen ett horribelt inslag i gatubilden här.
Mittemot frissan hördes det bräkanden och visst gick det två getter omkring på den vanvårdade tomten.
Jag har varit och hämtat ut mina ringar nu och alla blev verkligen jättefina. En av stenarna fick dock slipas ner lite eftersom jag upptäckte ett hack på ovansidan och misstänker att guldsmeden kanske hade råkat slinta med något skarpt vid monteringen.
När jag köpte stenarna fick jag certifikat utfärdat från ett gemmological laboratory. Jag blev dock lite dock orolig efter att ha upptäckt hacket, så för säkerhets skull gick jag igår till en annan specialist för försäkra mig om att stenarna jag köpt verkligen är äkta.
Det tog nästan en halvtimme för stenexperten att artbestämma stenarna men jag fick senare veta att kvaliteten var bra. Safirerna var verkligen safirer och de hade inte varit upphettade heller vilket är toppen. Den gröna stenen trodde den nye experten var en peridot och inte en diopsid som jag trodde att jag hade köpt. Det var ju bara bra nyheter eftersom peridoten är en bättre sten.
