Studiebesök på ett bygge

Jag hade egentligen planerat att se ett hus på morgonen idag, men eftersom vår chaffis tog alltför god tid på sig hem från kontoret fick jag ställa in besöket. Jag försökte hinna med titten men trafiken bort till the Golden Valley var för dålig och vi var tvungna att vända halvvägs för att jag skulle hinna med ett studiebesök på Tess bygge men lunch efteråt som jag lovat att komma på. 

Jag var inte så nöjd med chaffisen eftersom det inte var första gången han struntar i att dyka upp på avtalad tid, men han är som tur är bara tillfällig (hoppas jag i alla fall). Jag åkte in till downtown istället.

I huset som Tess jobbar i finns ett tjusigt varuhus. Inte så stort men ändå.

På andra sidan gatan var det mera rough.

Vi promenerade bort till arbetsplatsen. Tyvärr hade inga arbeten påbörjats eftersom man fortfarande förhandlar med staden, men man inser redan att det kommer att bli så bra. I huset nedan ska man ha ett Peninsula-hotell. Det finns tydligen bara elva sådana i världen och de är alla mycket exklusiva. 88 rum skall det bli här totalt.

Man ska behålla den yttre fasaden i huset i vilket det lokala järnvägsföretaget tidigare huserade. Huset äldsta del byggdes 1877.

Danska Anne-Sophie som jag träffade i fredags var också med idag och hon är byggingenjör hon med. Hennes man jobbar i Yangon redan medan hon ska flytta hit först i augusti.

Lateritsten som inte har någon stor hållfasthet. Angor Wat är också byggt i denna sten och sandsten fick jag lära mig. 

Fina korridorer fanns det längs fasaderna mot innegården. Dessa kommer tyvärr inte att vara kvar efter ombyggnaden eftersom man måste få in hotellrum åt båda hållen i huset.

Det lär finnas mycket orm i Myanmar och även på detta bygge som ligger mitt i stan har man hittat långa ormskinn.

Det finns en hel del hundar på gatorna här och på bygget fanns ett helt gäng små hundbebisar. Så underbart söta!

Vår chaffis verkar inte hitta så bra i stan heller och vi hade lite problem när jag ville åka till en sportaffär efteråt. Jag försökte hjälpa honom att hitta med hjälp av Google Maps, men det hela försvårades av alla enkelriktade gator. Jag hoppade av och promenerade istället eftersom klockan var  mycket och han var tvungen att åka och hämta barnen i skolan.

Jag hittade sportaffären efter ett tag och fick tag på ett tennisracket - mitt gamla blev tyvärr nerpackat i containern. Man såg en hel det kul saker på vägen. Om vi behöver en fjärrkontroll någon gång vet jag var jag kan hitta en.

På hotellets garagetak finns det två tennisbanor. Vi träffade några kompisar till Steve och Tess i fredags och det visade sig att de bor på samma ställe som vi. Tjejen spelar tennis dessutom så vi kom överens om att vi skulle spela någon gång.

Så här ser poolen ut uppifrån.

Utsikten västerut.

Och åt nordöst tror jag.

 Barnen var nöjda efter sin andra dag i skolan också. Sara kom hem direkt efteråt idag då hon är lite förkyld och måste vara hemma och kurera sig. Hugo tog tag i matten idag.

Chrille är ute på sin första middag med leverantörer ikväll. Jag och barnen åt en potatis- och purjolökssoppa och pannkakor på hemmaplan.

Första skoldagen i Yangon

07:15 skulle bilen gå från hotellet imorse. Trots att chaffisen var tio minuter sen hann barnen komma fram i tid till skolan då det bara tog en kvart dit som tur var. Skolan ligger på vägen till Chrilles kontor så de kan samåka.

Hugo och Sara var så spända inför skolstarten att de knappt kunde somna igår kväll. Det beror kanske i och för sig på att de helt ställt om kroppsklockan under det långa jullovet då de gått och lagt sig alldeles för sent och sedan sovit halva dagarna.

Första skoldagen var över förväntan. De togs väl om hand av sina klasskompisar och båda verkar redan ha lärt känna trevliga människor. Sara hängde dessutom hem med sex andra tjejer efter skolan till en av dem som bodde nära så det bådar ju gott.

Skolan och lärarna fick också helt klart godkänt även om Hugos matte verkar svårt - de är mitt inne i ett stort geometrikapitel just nu vilket Hugo inte ens har börjat med så han har lite att ta tag i. Sara hade engelska, science, health och drama idag. Imorgon ska hon ha band - undrar vilket instrument hon ska spela. Det är tydligen obligatoriskt att spela ett instrument.

Igår söndag ville Chrille egentligen spela golf, men fick dessvärre inte tag på någon ledig tee-time. Vi gick en promenad runt den lilla sjön som vi bor vid istället. Det ligger ett fint hotell vid sjön - Kandawgyi Palace, och frukostmatsalen vid vattnet såg riktigt trevlig ut.

Det blev lunch ute efter promenaden och vi provade på ett nytt ställe.

Acacia visade sig vara riktigt trevligt trots att vi var ensamma i salongen.

Vi åt varsin tjusig brunchtallrik... 

... och fick en complimentary brödkorg som innehöll mest godsaker.

Efteråt gick vi en trappa upp och insåg att det hade varit trevligare att sitta där då det fanns lite folk i rummen runt den fina hallen. Sara följde inte med då hon var förkyld.

Man kunde köpa fina bakverk också.

Idag har jag tittat på några fler hus. Agenten som jag åkte runt med idag tjatar att jag ska ta ett av husen de har visat tidigare - det med den smutsiga floden och skräpet på granntomten intill. Jag är dock inte beredd att göra det valet ännu trots att huset är ganska bra. Jag vill se fler hus. Huset nedan var lite lustigt - tänkt att fungera som ett kontor så inredningen var lite lustig med kök på två av våningarna. Det var fint men lite för dyrt för oss.

Jag såg två andra hus också som inte var någonting för oss eftersom köken och badrummen var så omoderna.

Huset nedan såg intressant ut men ägaren fick förhinder och kunde inte komma förbi med nyckeln så jag ska se det imorgon istället.

Jag har också haft besök av halva personalstyrkan på hotellet nu på eftermiddagen. De ville dels göra en inventering av hela lägenheten, dels gå igenom säkerheten och maskinerna i köket. Inventeringskillen tog god tid på sig och räknade noga gafflar, tallrikar och allt annat i det lilla pentryt. När han sedan gick in i ett av sovrummen och började bocka av sängar, lampor och kuddar fick jag nästan spader. Jag tackade för besöket och undrade varför de inte gjorde en inventering innan hyresgästerna flyttar in. Jag orkade helt enkelt inte gå igenom alla A4-sidorna han hade med sig att bocka av saker på så jag skrev på inventeringslistorna utan fullständig genomgång. Säkerhetskillen som kom något senare med tre kollegor i släptåg var om möjligt ännu mera nitisk i sin genomgång och förklarade bland annat att det fanns hela sex stycken rökdetektorer i lägenheten och de var inte kopplade till brandlarmet.... jaha. Köksmaskinerna behövde vi inte gå igenom efter som jag vet hur de fungerar efter att ha bott här i en veckas tid nu. Jag frågade dock var det kalla vattnet i kylen och isen i frysen kommer ifrån och fick veta att det var kranvatten....suck - man tillhandahåller dricksvatten i stora flaskor men vattnet i kylen och isen går tydligen bra att dricka direkt ur kranen. Tur att vi inte har blivit sjuka då vi druckit detta. Jag blev lite upprörd att vi inte har blivit informerade om detta och kom med lite konstruktiv kritik. 

Nya favoritställen

Igår var det TGiF och vi var ute en sväng nere i downtown. Vi träffade Steve och Tess samt några av deras kompisar på Union - alldeles nere vid hamnet. Barnen var med i början av kvällen och åt middag med oss. Alla vi gillade denna restaurang och maten var mycket god så detta blir nog ett favoritställe.

I Jakarta finns det också två olika Union-restauranger och de tillhörde våra absoluta favoriter där.

Idag lördag åt vi ute igen då det blev lunch på Sharky´s - ett ställe i närheten av den skola som barnen ska gå på.

Även detta ställe kommer nog att bli en favorit. Allt var mycket bra utom de låga borden och stolarna som speciellt herrarna i familjen satt och frustade över. Det fanns massor med andra expats där eftersom många som har barn bor i närheten av skolan.

Sara beställde en jättemacaron till efterrätt som var så mäktig att den räckte till hela familjen. De säljer även delikatesser på Sharky´s och jag såg att man bland annat kunde köpa polsk korv och fransk paté där.

I närheten av skolan finns det en mataffär som tydligen är den bästa i Yangon. Och den var mycket bra. Det finns till exempel många fler ostar och yoghurtar att välja på här än i Jakan. God juice finns dock inte. Vi ska nog köpa en juicecentrifug och göra egen juice istället. Kött- och fiskdisken var dock inte så fräsch....

Igår tittade jag på några fler hus och lägenheter. Bland annat en etagelägenhet som låg mitt i stan. Den var fin, men lite liten för oss och planlösningen var inte den bästa. Jag tror inte heller att Chrille hade kunnat stå raklång i vissa rum då det var så lågt i tak. Två sovrum saknade dessutom fönster. Och ägaren vill ha 8000 USD i månaden i hyra för denna lägenhet....

Agenten Robin envisades därefter med att visa mig nedanstående hus trots att det var omodernt och låg alldeles för långt ut norr om staden. Det tog över en timme att åka dit och väl framme såg det ut som om vi hade kommit långt ut på vischan. Det var höns överallt och jag tror inte att några besökare hade hittat ut till oss om vi hade bosatt oss där. Vi körde på ett virrvarr av små bygator för att komma fram till huset som i och för sig var mycket charmigt och fint.

 Invändigt var det rena Skansen.

På tillbakavägen körde vi förbi businessparken där Chrille jobbar.

Nästa hus jag såg ägdes av nedanstående burmesiske playboy som hade en tjusig BMW parkerad utanför. Han försökte sälja in detta hus efter konstens alla regler men jag var inte alls intresserad eftersom jag hade sett högar av termitvingar och termitlarver redan vid ytterdörrkarmen. Usch!

Samme playboy ägde även två penthouselägenheter inne i stan. De låg i ett urgammalt och skitigt hus, men lägenheterna var mycket fina. De låg på elfte våningen och hade stora terasser.

Tyvärr var de alldeles för små för oss - kanske totalt bara 100 kvm och det fanns bara två små sovrum.

På måndag väntar nya hus och lägenheter.

Downtown Yangon

Idag åkte jag runt med en ny husagent. En kille som hade bott i USA i 15 år och som pratade bra engelska. Det är inte så många här som gör det annars och det är alltid trevligt att träffa på någon som man kan kommunicera med och ställa frågor. Han visade mig ett urdåligt hus först där det för närvarande bodde kanske ett tiotal vietnameser - det låg en massa madrasser i rad på golven i alla rum. Där var det dessutom hål i taket på flera ställen. Jag såg också två lyxlägenheter....de var dock inte lyxiga i min värld. Framför allt var det otroligt skitigt i trapphusen och de gemensamma utrymmena. Fönstrena i det ena huset gick inte putsa så där kunde man knappt se ut genom rutorna. Det var skitigt även i det nybyggda huset nedan.

Det fanns en pool där alldeles innanför receptionen, men den såg inte så inbjudande ut. Agenten sa att folk här i regel är väldigt lata och inte jobbar i onödan. Det är tragiskt att se hur snabbt saker förfaller om man inte städar och håller efter. Varje yta i de två nya hissarna var alldeles skitig och kladdig. Golvet såg man inte vad det var för färg på.

Jag såg flera lägenheter i detta hus och den bästa låg på elfte våningen varifrån man hade fin utsikt över staden.

Både kvinnor och män bär gärna longyi (sarong).

Jag hämtade därefter barnen och vi åkte in till de södra delarna av staden - ner till downtown.

Tess - en kompis från Jakarta som också bor här, tipsade om en bra restaurang som vi åt lunch på.

Vi var på Gekko - en japansk/asiatisk restaurang som visade sig vara riktigt trevlig och bra.

Gatorna downtown ser nästan lite europeiska ut.

Vi hittade också en ooredoo-affär som kunde hjälpa oss med våra telefoner då vi har haft problem med att få till alla inställningar. Nu verkar det som om allt ska fungera.

Jag har handlat mat i tre olika affärer nu och inte hittat någon som har det man behöver. Framför allt hittar jag inte fräscha grönsaker såsom sallad och kött som ser gott ut. God skinka, korv och prinskorv har jag dock fått tag på. Frukt och grönsaker måste man kanske handla på marknader istället. Jag måste också testa affärerna som Tess har tipsat om.

Båda barnen var och gymmade idag medan jag var ute och tittade på hus. De har annars haft det urtrist. Vi åkte förbi en biograf och hade kunnat se en film nu i kväll, men det var de inte så sugna på. Hugo sa till Chrille igår att det redan var dags för honom att börja söka andra jobb.... men det blir nog bra det här så småningom. Det är ju något av en chock att hamna på ett nytt ställe med allt vad det innebär. Det är dessutom väldigt tråkigt eftersom man inte känner någon.