Fredagen den 8 januari gick vi upp i ottan för att ta 06:00-flyget till Heho, flygplatsen som ligger närmast Inle Lake. Det tog sin tid att komma fram eftersom vi mellanlandade både i Mandalay och Bagan på vägen för att släppa av respektive plocka upp fler passagerare.
Inle Lake ligger på en högplatå, ca 900 meter över havet, så det var kallt - bara 16 grader när vi landade runt nio-tiden på morgonen. Vi klädde raskt på oss med det vi hade till hands.
Efter en cirka 40 minuter lång bilfärd kom vi fram till hotellet i Nyaung Shwe - en av orterna kring sjön. Viewpoint, vårt hotell i Inle, visade sig vara riktigt trevligt och hotellrestaurangen drevs av en fransman som tidigare hade arbetat på fine dining-restaurangen Le Planteur i Yangon. Ett riktigt lyckokast.
En varm kopp te senare var det dags att gå ner till båten som skulle ta oss runt sjön.
Båt 1.
Det var inte lika många passagerare i båt 2 så vi tog oss fram betydligt snabbare än båt 1. Birgitta och jag köpte varsin hatt också.
Inle Lake är en av de största turistdestinationerna i Myanmar. Med en längd på 22 km är sjön den andra största i landet. Den är inte så djup - i genomsnitt bara 2 meter, och vattnet var riktigt klart och fint. Kanalen på väg till sjön.
En av alla fiskarna på sjön.
De styr och paddlar sina båtar på ett väldigt speciellt sätt, med ena foten.
Vi började med en lunch....
...och beställde in en flaska av ett lokalt rödvin som tyvärr var helt odrickbart. Maten var god - speciellt salladen gjord på gröna tomater.
Vi promenerade till en pagoda i närheten och såg en del av det rurala Burma på nära håll.
I vanlig ordning var man tvungen att ta av sig skorna.
Det blev lite kallt om fötterna så snart var vi i båtarna igen.
Att åka båt var nog dagens höjdpunkt tyckte jag. Det var så häftigt att se denna vattenvärld. Och så vackert.
Nästa stop var ett sidenväveri.
1000 kyat per dag tjänar vävarna. Det motsvarar 0.80 USD. Hiskeligt.
Ett annat stopp var hos en båtbyggare. Vår guide pratade bra engelska och kunde berätta många intressanta saker.
Jag köpte några små träsaker av en mycket bra försäljare hos båtbyggarna. Hon var bara 14 år. Jämngammal med Sara alltså.
I souvenirbutiken satt en långhalsad kvinna och arbetade som en turistattraktion. Dessa kvinnor hör egentligen inte hemma runt Inle Lake, utan de kommer från Kayah-staten i Burma. I brist på arbete på hemmaplan, söker många av de sig till andra ställen - både i Burma och Thailand.
Deras halsar är inte extra långa. De ser bara långa ut eftersom deras axlar har åkt ner på grund av mångårigt bärande av de tunga halsringarna.
På nästa ställe fick vi se hur man gör papper...
...som bland annat används till paraplyer.
På vägen hem såg vi de flytande trädgårdarna. Inle Lake är bland annat känd för sina saftiga tomater.
Visst är det lite turistigt och tillrättalagt, men jag uppskattade Inle Lake och kan verkligen rekommendera ett besök där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar