Väl framme fick man knacka på och vänta på att någon kom och öppnade. De tittade först på en genom tillhålet.
Väl där inne var det en helt annan värld. Så häftigt ställe! Vi drack vin och åt tapas och blev förvånade över hur billigt det är med vin i detta land.
Vi lämnade Tigern efter ett tag och åkte vidare till hotell Sedona eftersom en kompis till Steve och Tess hade en födelsedagsfest där...
...på hotellets Ice Bar. Det blev en ganska sen kväll med dans till och med. Mycket trevligt.
Dagen efter blev det golfpremiär för oss och vi åkte då ut till Pun Hliang (uttalas Pan Lao) - alltså det compoundet som Chrille helst vill bo på. Det tog dock en timme att ta sig ut dit på en lördag förmiddag så även Chrille början nu tänka om.
Vi spelade med två australiensiska killar - Steve och Michael, och hade en riktigt kul golfrunda med dem då vi tävlade. Vi slog ut allihopa och de två som var mest till höger på utslaget bildade ett lag på det hålet och de två till vänster ett annat. Man bytte på så sätt partners hela tiden och det var riktigt kul.
Golfbanan ligger vid Yangon-floden och är riktigt fin. Den var mycket gåvänlig också eftersom den var platt.
Det låg flera vätskekontroller längs banan - ungefär var fjärde hål fanns det en liten kiosk. Den som puttade i sin putt sist på hålen innan varje ställe fick bjuda på förfriskningarna.
Chrille vann tävlingen och jag kom två. Vi åkte på och fick betala flera drickpauser dock så det hela jämnade ut sig. Efter rundan tog vi en öl tillsammans i klubbhuset och träffade där ett större expatgäng som alla kände varandra. De var alla mycket vänliga och trevliga och jag tror att expat-communityn här är liten och tajt - alla umgås med alla känns det som. Jag träffade på en av Chrilles kollegor också - svenske Per och hans fru Elisabet som bor där ute. Jag ska spela golf med Elisabet och hennes tjejgäng på onsdag.
Idag söndag har vi umgåts med våra barn. Vi åt brunch på Inya Lake Hotel som jag hade hört skulle vara bra. Det var ett charmigt ställe och det kändes som man hade blivit förflyttad till 70-talet. Atmosfären, inredningen, musiken - ja, allt var 70-tal.
Maten var bra och det mesta fanns på buffén.
Vi gick en sväng i parken efteråt. Hotellet ligger fint vid Inya Lake - en av sjöarna i staden.
Själva hotellet såg dock lite väderbitet ut och dess glansdagar har nog passerat. Jag började också må lite illa i bilen efteråt men klarade mig från att må sämre än så. Chrille fick dock upp hela brunchen när vi kom hem den stackaren så det kanske var första och sista gången vi åt brunch där. Jag ska ut dit imorgon igen då International Friendship Group har coffee morning för sina medlemmar. IFG är ett nätverk för kvinnor som bor i Yangon som ska vara kul att vara med i har jag fått tips om.
Jag tittade på några till hus i slutet av förra veckan och det var egenligen bara huset nedan som var intressant. Det låg bra och standarden var OK. Planlösningen på nedre våningen var kanske det sämsta eftersom vardagsrum och kök låg långt ifrån varandra. Det fanns ingen trädgård att tala om heller. Jag ska titta på fler hus imorgon eftermiddag.
Vilken nybörjar-miss... :-) Always, everywhere, stay away from the buffet!
SvaraRaderaVi käkar buffé hela tiden Jeppe och det är första gången detta händer.
SvaraRadera