Det är bara några dagar kvar till det kinesiska nyåret och vi ville uppmärksamma det genom att ordna en tur i Yangons China Town. Jag och Mia ordnade dagens utflykt och anlitade även denna gång Elina för att guida oss.
Det är tydligen första gången någonsin som de kinesiska kvarteren är så mycket utsmyckade inför ett nyårsfirande.
Vi började turen i det äldsta kinesiska templet i stan, Guanyin Gumiao-templet som byggdes år 1820-talet av kantonesiska kineser.
Templet ser relativt nytt och modernt ut eftersom det har brunnit ner några gånger och återupppbyggts. När man går in i ett kinesiskt tempel kliver man över den höga tröskeln med den högra foten först. Den höga tröskeln ska hålla onda andar och djävulen borta. Det skall även den röda färgen göra.
Elina berättade om kinesernas historia här i Burma och vi fick se flera tempelbesökare be till sina förfäder och ge presenter till dem genom att elda upp olika saker tillverkade i papper. Saker såsom pengar, kreditkort, bilar och liknande som förfäderna kunde tänkas behöva på andra sidan. Det gäller att inte bli ovän med sina förfäder - de väntar tydligen på en....
Man kunde även ta reda på sin närstående framtid genom att skaka fram en sticka med ett nummer på. Senare slängde man två njurliknande träbitar på golvet och om den ena biten var upp och den andra ner, stämde tydligen profetian man fick genom att uppge sitt nummer och få en tillhörande lapp.
Lappen hämtade man hos en dam som arbetade i templet men tyvärr var texten bara på burmesiska och kinesiska.
Denne man hjälpte oss att tyda lapparna genom att säga om det vara en bra eller dålig förutsägelse. Några av våra gruppmedlemmar blev smått oroliga när de fick veta att det som stod på deras lappar var riktigt dåligt....
Vi fortsatte sedan till ett apotek, eller en örtaffär som det heter här.
Den mest kända örtprodukten som kommer från Myanmar är Tigerbalsam. Salvan skapades av en kinesisk örtspecialist som var verksam här i slutet av 1800-talet. Han två söner - som hette Aw Boon Haw (den snälle tigern) respektive Aw Boon Par (den snälle leoparden), tog senare salvan till Singapore och resten är historia.
Bredvid apoteket låg det en plastaffär som var inrymd i ett gammalt klanhus.
Där sålde man fräcka galgar.
Gruppbild!
Vi promenerade även genom en så kallad wet market där man bland annat kunde köpa kinesiska korvar...
....urfärsk kyckling...
... urbenade grishuvuden...
....samt andra grisdelar...
Det verkar som om man håller på och städar stan en aning. Gränden nedan såg hur fräsch ut som helst eftersom skylten varnade folk för nedskräpning. Man kan få fängelse i flera år om man slänger ut sina sopor genom fönster tydligen.
Vi gick förbi en bananaffär som sålde många olika sorters bananer. Elina varnade oss dock för att köpa frukt på gatan eftersom man använder sig av flera läskiga kemikalier för att till exempel få alla bananerna i en klase att gulna samtidigt.
Det såldes även en massa pynt i rött, guld och glitter överallt, men jag glömde bort att fotografera allt detta. Jag måste nästan gå tillbaka till denna stadsdel en gång till - det var riktigt häftigt att få besöka dessa kvarter nu i nyårtförberedelsetider!
Dagens sista stopp var på Kheng Hok Keong-templet som är det största kinesiska templet i stan. En Hokkien-klan ansvarar för driften och underhållet av detta tempel som byggdes på 1860-talet.
Detta tempel är tillägnat den kinesiska havsgudinnan Mazu och ligger fint på Strand Road alldeles vid floden.
´Guld´ till förfäderna förbereds.
Vi avslutade turen med en all-you-can-eat-buffé på den kinesiska restaurangen på hotell Shangri-La. En urtrevlig dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar